Kommunikation och rådgivning, ansökningar om dagpenning, utbetalda förmåner och beslut om dagpenning, information om medlemsavgifter, personliga kontaktuppgifter
Under permitteringen avbryts arbetet och löneutbetalningen tillfälligt på arbetsgivarens initiativ, men anställningsförhållandet är annars i kraft. Permitteringen kan vara i kraft tills vidare eller för en viss tid. Permitteringen kan genomföras antingen delvis eller på heltid. Om det gäller en delvis permittering kan det innebära antingen en förkortad arbetsvecka eller arbetsdag.
En arbetstagare som permitterats på grund av ett avbrott i löneutbetalningen har rätt till inkomstrelaterad dagpenning från arbetslöshetskassan. Arbetstagare som permitterats på deltid kan få jämkad dagpenning.
Om du blir permitterad
Anmäl dig som arbetslös arbetssökande senast den första permitteringsdagen. Två veckor efter att permitteringen har börjat kan du lämna in din första ansökan om dagpenning till arbetslöshetskassan. Du kan läsa mer om att ansöka om dagpenning under permitteringstiden på YTK Arbetslöshetskassas webbplats.
Grunder för permitteringen
Enligt arbetsavtalslagen ska arbetsgivaren ha en grundad anledning för permitteringen. Arbetstagaren kan permitteras ensidigt på arbetsgivarens initiativ antingen på grund av:
en tillfällig minskning av arbetet, varvid permitteringen kan pågå i högst 90 dagar (s.k. permittering för viss tid) eller
ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker, det vill säga arbetet har minskat avsevärt och varaktigt (s.k. permittering tills vidare).
Arbetstagarens rättigheter och skyldigheter under permitteringstiden
Arbetstagaren får inte avslöja affärs- eller yrkeshemligheter, bryta mot konkurrensförbudet eller orsaka skada för arbetsgivaren. Permitterade arbetstagare har dock rätt att ta emot annat arbete om det andra arbetet inte strider mot konkurrensförbudet.
När permitteringen upphör ska arbetstagaren dock återgå till det arbete som hen permitterades från. Arbetstagaren har rätt att säga upp det arbete som hen har tagit emot under permitteringen med fem dagars uppsägningstid.
Under permitteringstiden har en den permitterade arbetstagaren rätt att säga upp arbetsavtalet omedelbart, det vill säga utan uppsägningstid. Eftersom det inte finns någon uppsägningstid när en anställd säger upp sig, har arbetstagaren i princip inte rätt till lön för uppsägningstiden. Ett undantag från detta är en permittering på heltid som har pågått utan avbrott i minst 200 dagar, varvid arbetstagaren har rätt till ersättning för den uppsägningstid som arbetsgivaren iakttar vid uppsägningen.
Om arbetstagaren däremot vet när permitteringen upphör, har hen inte längre rätt att säga upp anställningsförhållandet utan uppsägningstid under sju dagar innan permitteringen upphör. I detta fall kan arbetstagaren säga upp anställningsförhållandet genom att iaktta den normala uppsägningstiden.
Kan jag behålla naturaförmåner under permitteringen?
Största delen av naturaförmånerna beter sig i princip som lön, så om löneutbetalningen avbryts, sker detsamma också för rätten att använda naturaförmåner.
Ett undantag från denna huvudregel är tjänstebostäder. Arbetstagaren har rätt att använda tjänstebostaden även under permitteringen, men arbetsgivaren har rätt att kräva att arbetstagaren betalar en skälig hyra för att använda bostaden. Skälig hyra bestäms utgående från hyresnivån i området.
Det är också möjligt att komma överens om användningen av andra naturaförmåner under permitteringen, men detta förutsätter samtycke av båda parterna. Om arbetsgivaren tillåter att arbetstagaren använder arbetsbil utan ersättning under permitteringen, anses arbetsgivaren betala lön till arbetstagaren och för bilförmånen betalas normal inkomstskatt och lönebikostnader.
Ibland har man kommit överens om rätten att använda naturaförmåner på annat sätt, till exempel i ett arbetsavtal, eller så har rätten att använda vissa naturaförmåner under permitteringstiden blivit etablerad praxis på arbetsplatsen.
Permitteringsordningen är inte lagstadgad, men man kan ha kommit överens om i vilken ordning arbetskraften ska minskas i kollektivavtalet. I kollektivavtalens permitteringsordningar kan man ha kommit överens om att yrkesanställda som är viktiga med tanke på företagets verksamhet eller som har förlorat en del av sin arbetsförmåga hos samma arbetsgivare, permitteras sist. Permitteringsordningen i kollektivavtalet kan också ha beaktat längden på anställningsförhållandet eller omfattningen av arbetstagarens försörjningsplikt. I allmänhet kan personer som företräder personalen permitteras sist.
Permittering under sjukfrånvaro och insjuknande under permitteringen
En arbetstagare kan permitteras under sjukfrånvaro, men permitteringen börjar först när sjukledigheten upphör. Om en arbetstagare blir sjuk under permitteringen har hen inte rätt till lön för sjukdomstiden.
Arbetstagarens frånvaro bestäms alltså utgående från den orsak till frånvaron som började först. Permitteringen anses börja när meddelandet om permitteringen har lämnats. Om arbetstagarens sjukledighet börjar samma dag som permitteringen, tillämpar man sannolikt det alternativet som är förmånligast för arbetstagaren.
Utbildningstips i ämnet
Du kan också bekanta dig med ämnet i Online-utbildningsbiblioteket som tillhör dina medlemsförmåner. För att kunna se utbildningarna ska du vara registrerad som användare av Online-utbildningsbiblioteket. Om du redan har utnyttjat din avgiftsfria medlemsförmån och börjat använda tjänsten, logga in och klicka direkt på utbildningarna via länkarna nedan. Om du ännu inte har registrerat dig i tjänsten kan du göra det i våra medlemmars tjänst OMA+ i avsnittet Webbinarier och utbildningar).
