Kommunikation och rådgivning, ansökningar om dagpenning, utbetalda förmåner och beslut om dagpenning, information om medlemsavgifter, personliga kontaktuppgifter
Hur semesterdagar används och arbetstagarna ska höras
Enligt semesterlagen är semester vardagar, med undantag för söndagar, kyrkliga helgdagar, självständighetsdagen, julafton, midsommarafton, påsklördagen och första maj. Enligt semesterlagen betraktas lördagar som dagar som förbrukar semestern I kollektivavtalen kan man dock ha kommit överens om att lördagar inte räknas som semesterdagar. Semestern behöver inte innehålla ett visst antal lördagar, utan tidpunkten semestern avgör hur många lördagar ingår i semestern.
Arbetstagarna eller deras företrädare ska informeras om de principer som gäller för givande av semester på arbetsplatsen. Arbetsgivaren är skyldig att ge arbetstagaren tillfälle att framföra sin åsikt om semesterns tidpunkt. Arbetsgivaren ska i mån av möjlighet beakta arbetstagarnas synpunkter och bemöta arbetstagarna jämlikt när tidpunkten för semestrarna bestäms. Om enighet om semesterns tidpunkt inte kan nås genom överenskommelse, har arbetsgivaren rätt att bestämma när semestern ska tas ut. Arbetstagaren ska underrättas om semesterns tidpunkt senast en månad innan semestern börjar. Om detta inte är möjligt, får ska tidpunkten för semestern meddelas senast två veckor innan semestern börjar.
När arbetsgivaren ensidigt beslutar om tidpunkten för semestern
Arbetstagaren ges semester vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren på det sätt som anges nedan avtalar om hur semestern tas ut. Av semestern ska 24 vardagar ges under semesterperioden (sommarsemester). Återstoden av semestern (vintersemester) ska ges senast före ingången av följande semesterperiod. Sommar- och vintersemestern ska ges oavbruten, om det inte för undvikande av avbrott i arbetet är nödvändigt att den del av sommarsemestern som överstiger 12 vardagar delas upp för att tas ut i en eller flera delar.
När arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern ska fyra veckor (24 vardagar) av semestern, dvs. sommarsemestern ges under semesterperioden i maj–september. Återstoden, dvs. en vintersemester på cirka en vecka, ges senast före början av nästa semesterperiod, under tiden 1.10–30.4.
När tidpunkten för semestern avtalas gemensamt
Arbetsgivaren och arbetstagaren får avtala om att arbetstagaren tar ut den del av semestern som överstiger 12 vardagar i en eller flera delar. Arbetstagaren ska alltså ha en oavbruten semesterperiod på minst 12 vardagar (måndag-lördag). Arbetsgivaren och arbetstagaren får avtala om att semestern ges under en period som börjar vid ingången av det kalenderår under vilket semesterperioden från maj till september infaller. Man får också avtala om att den del av semestern som överstiger 12 vardagar tas ut inom ett år från semesterperiodens utgång.
På arbetstagarens initiativ får man avtala om att den del av semestern som överstiger 24 vardagar tas ut i form av förkortad arbetstid, men parterna ska avtala skriftligen om detta.
Kan en arbetsgivare beordra mig att ta ut semester?
Enligt semesterlagen får arbetsgivaren bestämma tidpunkten för semestern. Arbetsgivaren ska dock ge arbetstagarna tillfälle att framföra sin åsikt om semesterns tidpunkt och arbetstagarnas synpunkter ska beaktas i mån av möjlighet. Arbetstagarna ska bemötas jämlikt när tidpunkten för semestrarna bestäms.
När arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern ska arbetsgivaren meddela arbetstagaren semesterns tidpunkt senast en månad innan semestern börjar. Om detta inte är möjligt, får tidpunkten för semestern meddelas senare, dock senast två veckor innan semestern börjar. Dessutom ska arbetsgivaren iaktta tidpunkterna för givande av semester, dvs. sommarsemesterdelen (24 dagar) ska ges under sommarsemesterperioden (2.5–30.9.) och vintersemesterdelen (6 dagar) under vintersemesterperioden (1.10–30.4.).