Arbetstid

Senast uppdaterad 6.10.2023

Till arbetstid räknas den tid som används till arbete och den tid under vilken arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen. Vilotider räknas inte in i arbetstiden om arbetstagaren får lämna arbetsplatsen under dessa tider. Den tid som används för resa räknas inte in i arbetstiden, om den inte samtidigt ska anses vara en arbetsprestation. 

I och med att arbetslivet har förändrats har också nya arbetstidsformer uppstått.  

Som huvudregel betraktas ordinarie arbetstid. Enligt lagen är den ordinarie arbetstiden högst åtta timmar om dygnet och 40 timmar i veckan, men i praktiken innehåller många kollektivavtal eller lokala avtal en arbetstid på 7,5 timmar om dygnet och 37,5 timmar i veckan. Veckoarbetstiden kan enligt lagen också ordnas så att den är i genomsnitt 40 timmar under en tidsperiod på högst 52 veckor. 

Arbetstiden för en arbetstagare med varierande arbetstid varierar mellan det lägsta och högsta antalet som överenskommits i arbetsavtalet, dvs. arbetstagaren har inte ett fast antal timmar. Till exempel s.k. nolltimmarsavtal, dvs. arbetsavtal för dem som inkallas till arbete vid behov, är avtal med varierande arbetstid.  

Avtal med flextid ger flexibilitet i arbetslivet. I det har arbetstagaren möjlighet att förkorta och förlänga arbetsdagen efter behov inom den överenskomna flextiden.  

Vid användning av utökad flextid kan parterna i anställningsförhållandet genom ett gemensamt skriftligt avtal komma överens om användningen av utökad flextid, om arbetstagaren självständigt får bestämma arbetstidens förläggning och arbetsstället för minst hälften av arbetstiden. 

Med hjälp av en arbetstidsbank kan arbetstagaren spara och slå samman sin arbetstid, intjänade lediga dagar eller penningförmåner som omvandlats till ledighet. Löner, kostnadsersättningar eller andra fordringar av ersättningskaraktär som betalats för ordinarie arbetstid eller penningförmåner som förfallit till betalning får inte överföras till arbetstidsbanken.  

Med mertidsarbete avses arbete som utförs utöver den avtalade arbetstiden och som inte överskrider den ordinarie arbetstid som föreskrivs i lagen. Mertidsarbete ska avtalas separat och för den betalas lön enligt ordinarie arbetstid. 

Övertidsarbete är arbetstid som överstiger arbetstagarens normala arbetstid och mertidsarbete. Övertidsarbete kräver i regel ett separat samtycke från arbetstagaren varje gång, vilket innebär att arbetstagaren inte i arbetsavtalet kan förbinda sig till att utföra övertidsarbete vid behov. 

Raster och vilotider Enligt arbetstidslagen ska arbetstagaren ges en rast på minst en timme (s.k. matrast) under arbetsdagar som är längre än sex timmar. Parterna kan komma överens om en kortare rast som dock ska vara minst en halv timme.