Kommunikation och rådgivning, ansökningar om dagpenning, utbetalda förmåner och beslut om dagpenning, information om medlemsavgifter, personliga kontaktuppgifter
Arbetstiden för en arbetstagare med varierande arbetstid varierar mellan det lägsta och högsta antalet timmar som överenskommits i arbetsavtalet eller så har arbetstagaren förbundit sig att arbeta för arbetsgivaren när hen blir inkallad. Ett exempel på ett sådant arbetsavtal med varierande arbetstid är nolltimmarsavtal, där minimiarbetstiden är noll timmar per vecka, dvs. arbetsgivaren är inte skyldig att erbjuda arbete.
Vid varierande arbetstid ska arbetsgivaren informera arbetstagaren om i vilka situationer och i vilken omfattning det för arbetsgivaren uppstår behov av arbetskraft, om arbetstiden på arbetsgivarens initiativ har överenskommits att vara varierande. Dessutom ska arbetsgivaren från och med 1.8.2022 uppskatta de veckodagar och tider under vilka arbetstagarens arbetsinsats mest sannolikt behövs. Uppskattningen kan till exempel baseras på företagets öppettider om det inte går att göra en mer exakt bestämning. Om en arbetstagare erbjuds arbetsskift vid andra tidpunkter är arbetstagaren inte skyldig att ta emot dessa arbetsskift, utan för dessa krävs arbetstagarens samtycke.
Om ett arbetsskift för en arbetstagare med varierande arbetstid ställs in mindre än 48 timmar före arbetsskiftets början, ska arbetsgivaren betala en skälig ersättning till arbetstagaren för att arbetsskiftet ställs in, om arbetstagaren inte har rätt till lön eller ersättning som grundar sig på annan lagstiftning, kollektivavtal eller det överenskomna arbetsskiftets bindande karaktär.
Varierande arbetstid får inte avtalas på arbetsgivarens initiativ, om arbetskraftsbehovet hos arbetsgivaren i verkligheten är kontinuerligt. Om arbetstagaren till exempel kontinuerligt arbetar en fast 30 timmars vecka, är villkoret om varierande arbetstid i arbetsavtalet ogiltigt. Villkoret om varierande arbetstid är lagenligt om arbetstagarens arbetstid varierar beroende på behovet av arbetskraft, till exempel mellan 20 och 40 timmar i veckan.
Om initiativet till varierande arbetstid kommer från arbetstagaren, ställs inte liknande krav på användningen av det som för varierande arbetstid som överenskommits på arbetsgivarens initiativ. Initiativet måste dock genuint komma från arbetstagaren, så det är bra att i arbetsavtalet ange orsaken till varierande arbetstid på grund av arbetstagarens behov (t.ex. studier som huvudsyssla) med tanke på båda parternas rättsskydd.
Granskningsskyldighet
Arbetsgivaren ska med ett års (12 månaders) mellanrum granska utfallet av arbetstidsvillkoret. Arbetstagaren ska underrättas om tidpunkten för granskningen och på begäran av arbetstagaren eller dennes företrädare ska skriftlig information läggas fram om resultatet av granskningen och de omständigheter som ligger till grund för den. Arbetsgivarens granskningsskyldighet är automatisk och kräver inte arbetstagarens begäran som under den tidigare lagen (före 1.8.2022). Om antalet arbetstimmar under granskningsperioden och arbetsgivarens behov av arbetskraft visar att minimiarbetstiden i arbetsavtalet är för låg, ska arbetsgivaren inom en månad från granskningen erbjuda arbetstagaren ett avtal om ändring av arbetstidsvillkoret så att det motsvarar resultatet av granskningen. Arbetstagaren har rätt att vägra den nya arbetstiden, varvid arbetstiden förblir oförändrad.
En ökning av det totala antalet arbetstimmar under året medför inte en skyldighet att erbjuda en ny minimiarbetstid, om arbetstiden verkligen har varierat på det sätt som överenskommits i arbetsavtalet. Arbetstagarens frånvaroperioder på grund av semester, familjeledighet, sjukdom eller andra orsaker beaktas inte vid bedömningen av huruvida arbetstidsvillkoret uppfylls. Å andra sidan kan den utförda arbetstimmarna öka på ett annat sätt än det faktiska arbetskraftsbehovet, till exempel på grund av andra arbetstagares frånvaro. Därför bedöms även utöver utfallet även arbetsgivarens bestående arbetskraftsbehov. Om arbetsgivaren inte kan erbjuda arbete enligt utfallet i antalet arbetstimmar på grund av att arbetskraftsbehovet inte har ökat, behöver en ny minimiarbetstid inte erbjudas.
