Intjänande av semester

Senast uppdaterad 23.7.2024

Arbetstagaren intjänar semester enligt antalet arbetade månader. Semesterns längd påverkas av anställningsförhållandets längd.

En kvalifikationsmånad är i regel en månad då arbete har utförts i minst 14 dagar eller 35 timmar, beroende på regeln om intjäning av semester. Semester intjänas under kvalifikationsåret som infaller mellan 1.4 och 31.3.

Om anställningsförhållandet har fortgått i mindre än ett år före utgången av mars, intjänar arbetstagaren två semesterdagar för varje arbetad månad. Om arbetstagarens anställningsförhållande till exempel har börjat 1.9.2020, intjänar hen sammanlagt 14 semesterdagar för kvalifikationsåret 1.4.2020–31.3.2021.

I ett anställningsförhållande som har fortgått i minst ett år intjänas 2,5 dagar semester per månad. Arbets- och tjänstekollektivavtalen innehåller ofta också bestämmelser om längre semestrar än detta.

När man granskar om anställningsförhållandet har fortgått i ett år ska anställningsförhållandet ha fortgått minst ett år senast 31,3. Om anställningsförhållandet har börjat 1.4 året innan, uppfylls kravet på ett år. Om anställningsförhållandet har inletts först efter 1.4 uppfylls inte detta krav.

Till arbetstagare med vecko- eller månadslön, vilka omfattas av den s.k. 35-timmarsregeln, betalas en procentbaserad semesterlön. Om anställningsförhållandet har fortgått minst ett år före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden, är semesterlönen 9 procent av den lön som betalats under det föregående kvalifikationsåret (frånsett förhöjningsdelar för övertidsersättning). Om anställningsförhållandet har fortgått över ett år före 31.3, är semesterlöneprocenten 11,5 %.

Det är bra att i arbetsavtalet komma överens om hur semestern bestäms. Observera också att semesterlönen är lagstadgad och att semesterpenningen avtalas lokalt eller i kollektivavtalet. Läs mer om semesterpenning.

Hur intjänas semester under sjukledighet?

Heltidsanställda

Enligt semesterlagen upphör intjänandet av semester om arbetstagaren har varit sjukledig eller deltagit i medicinsk rehabilitering i 75 arbetsdagar under kvalifikationsåret (1.4–31.3) eller i högst 75 vardagar utan avbrott per sjukdom, olycksfall eller rehabiliteringsperiod efter kvalifikationsåret utgång, Om arbetstagarens sjukfrånvaro eller rehabiliteringsperiod kontinuerligt fortgått högst 12 månader, har arbetstagaren rätt till extra lediga dagar om hen har intjänat in mindre än fyra veckor (24 dagar) betald ledighet.

Deltidsanställda

Om en deltidsanställd arbetstagare arbetar eller har tid som likställs med arbete i 14 dagar eller under en månad, tillämpas maximikvoten på 75 arbetsdagar på arbetstagaren. Till arbetsdagar räknas de sjukdagar då arbetstagaren skulle ha arbetat.

Om 35 timmarsregeln för intjäning tillämpas på arbetstagarens anställningsförhållande, är maximikvoten 105 kalenderdagar. Med 35-timmarsregeln avses en kalendermånad under vilken arbetstagaren har minst 35 arbetstimmar eller timmar som likställs med arbete.

Om arbetstagarens sjukfrånvaro eller rehabiliteringsperiod kontinuerligt fortgått högst 12 månader, har arbetstagaren rätt till extra lediga dagar om hen har intjänat in mindre än fyra veckor (24 dagar) betald ledighet. Kontinuiteten avbryts om arbetsdagarna eller timmarna som infaller mellan frånvaroperioderna ger rätt till en hel kvalifikationsmånad (14 dagar eller 35 timmar, beroende på vilketdera som följs).

Arbetstagare med partiell sjukdagpenning

Om arbetstagaren får partiell sjukdagpenning så att den dagliga arbetstiden förkortas eller om hen får partiell sjukdagpenning tillfälligt, tillämpas regeln om 14 dagars intjäning, dvs. maximikvoten på 75 arbetsdagar tillämpas på arbetstagaren.

Om arbetstagaren arbetar mindre än 4 dagar i veckan och den partiella sjukledigheten inte är tillfällig, omfattas hen av 35-timmarsregeln, dvs. maximikvoten på 105 kalenderdagar tillämpas på arbetstagaren.

Om arbetstagarens sjukfrånvaro eller rehabiliteringsperiod kontinuerligt fortgått högst 12 månader, har arbetstagaren rätt till extra lediga dagar om hen har intjänat in mindre än fyra veckor (24 dagar) betald ledighet. Dagar eller timmar i arbete som grundar sig på avtal om deltidsarbete avbryter inte kontinuiteten i sjukfrånvaron eller rehabiliteringsperioden.

Rätt till extra lediga dagar

Extra lediga dagar förlänger arbetstagarens semester till fyra veckor (24 dagar). Extra lediga dagar skiljer sig från normala semesterdagar så att den inte ger ökar ny semester, att det i regel inte betalas någon semesterpenning* för dem och att den ersättning som betalas inte kallas för semesterlön. Arbetstagaren har rätt att för de extra lediga dagarna få en ersättning som motsvarar arbetstagarens ordinarie eller genomsnittliga lön, som också ska innehålla eventuella tillägg och naturaförmåner.

*I kollektivavtalet kan man ha kommit överens om något annat gällande betalning av semesterpenning för extra lediga dagar.